Gravstenar och design

Vi satt och funderade över en kopp kaffe häromdagen nere på hörnet vid Sofia kyrka. Det här med döden och vad som händer efteråt verkar väldigt många vara rädda för just nu.

 

Fler och fler begravs utan ceremoni och i Stockholm är snittiden från att någon dör till att de begravs runt en månad. Jämför det med andra länder där det högst går någon dag emellan så blir det tydligt att svenskarna måste vara väldigt upptagna och ha svårt att sätta av lite tid för att begrava farmor eller vem det nu kan vara som har avlidit. Det är rätt sorgligt att det har blivit på det sättet.

 

När vi satt där och filosoferade slog det oss att det här med gravstenar är en helt egen värld. Särskilt de “moderna” gravstenar som man ser ibland. En fyrkantig eller lätt rundad platta med text på är ju inget särskilt, men ibland ser man rätt hiskeliga kreationer som man undrar vem det är som har tänkt ut.

 

Vem ligger bakom designen till en gravsten? Är det stenhuggare som tröttnat på standardmodellerna eller finns det konstnärer som specialiserar sig på gravmonument? Och vem är det egentligen som vill ha de lite mer “udda” gravmonumenten?

 

Det här är nog frågor som vi inte kommer att få något direkt svar på, men man kan ju alltid spekulera lite.

 

Historiskt sett så var ett rejält gravmonument något som var de rika och berömda förunnat. Går du till en äldre kyrkogård ser du ibland hela hus med katakomber, statyer och pelare som någon adelsman eller rik industriägare låtit bygga till sitt minne. De fattiga hade på sin höjd råd med ett järn- eller träkors.

 

Med tiden blev det vanligare att även medelinkomsttagare hade råd att skaffa sig en gravsten, men oftast höll de sig till standardformat med en fyrkantig sten, möjligen med rundade hörn eller kanske en sten formad som en gotisk portal. Namn ristades in och ville man vara extra fin så förgylldes texten.

 

Det är först de senaste årtiondena som man har börjat ta ut svängarna. Piedestaler med glaspartier och olika former av abstrakta skulpturer börjar ta plats på kyrkogårdarna. Även på trädgårdsutställningar ser man ibland företag som säljer gravstenar representerade. Gravvårdar har blivit till en designgrej och allt från stenen eller monumentet till valet av plantor är genomstylat.

 

Inget fel med att vilja skapa en fin grav. Det som känns tråkigt är bara att det verkar vara få som verkligen väljer något helt unikt som är utformat just för dem. De väljer något “originellt” men det märks ändå att det här är föremål som produceras i större skala, lite som att köpa designkläder via postorder istället för att vända sig till en konstnär som verkligen försöker ge uttryck för den avlidnes personlighet. Den unika gravstenen blir heller inte längre så unik om det står tre till som är likadana på kyrkogården...

5 sep 2017